Man kan säga saker på olika sätt (och man kan höra saker på olika sätt)
Thilda längtade till skolan idag också! Jag vaknade innan sex och Thilda strax efter vilket gjorde att vi hade en lugn morgon hemma innan vi cyklade ner till Kärra. Thilda sa på väg ner "mamma, jag längtar till Lillekärr". 🙂 💓 Vi var dessutom där tidigt och hann gå runt och leka lite.
Det är lite svårt med kläder nu tycker jag. Många barn hade shorts men jag pratade med Tom igår och kom fram till att det är bättre att vara lite varmt klädd än att frysa. På väg till skolan idag tyckte Thilda att det var kallt men det lär nog bli varmare under dagen.
När jag lämnat Thilda, det var för övrigt lite kaos för ingen visste riktigt hur och var man skulle lämna (men nu vet vi till imorgon), cyklade jag vidare till vårdcentralen. Detta är en historia för sig.
Jag var sista gången hos bebis-doktorn i Kina den 6 augusti. Då sa de att jag skulle gå till barnmorskan igen inom två veckor i Sverige. För nu startar en tid med mer regelbundna besök, och jag behövde ta blodprov igen för sköldkörteln (jag äter medicin för ämnesomsättningen). Jag bokade därför, så snabbt som möjligt, en tid här hos barnmorskan.
När jag var där och nämnde sköldkörteln sa barnmorskan att "nu för tiden är det vårdcentralen som tar det provet (om det inte är vi som sätter in medicinen)". Jaha, så nu skulle jag alltså ta kontakt med vårdcentralen också och ta mig dit för ett blodprov. Nivån på levaxin (som medicinen heter) kan typiskt påverkas under en graviditet. Då ska jag alltså boka tid på vårdcentralen, utöver barnmorskan, och gå och sätta mig där i väntrummet med alla sjuka. Jag ringde häromdagen på morgonen och fick ett samtal tillbaka, som vanligt när man ringer vårdcentralen. Tjejen sa att doktorn skulle ringa tillbaka så att jag kunde få en tid. Två dagar senare (igår) ringde doktorn tillbaka och sa att jag skulle ta mig till vårdcentralen för att ta provet.
Imorse gick jag dit och fick sitta en stund i väntrummet innan jag fick komma in.
När jag kom in frågade "min" sköterska om jag hade munskyddet för min skulle eller för att jag hade symptom. Jag sa att jag hade det för min skull. Jag nämnde att jag var van att ha det sedan Kina, där alla använder munskydd. Då kom en annan sköterska och sa "hur ofta byter de munskydd?". Jag svarade att "de är ju engångs men det beror lite på hur mycket man använder det. Vissa använder det en dag och vissa lite längre". Hon svarade "jaha, jag bara undrade hur de/ni resonerar för de håller ju bara i en kvart sen är de förbrukade (för att man andas fuktig luft genom dem)". Samtidigt flinade hon lite när hon sa det.
Jag blev helt paff. Vissa saker ska man inte säga utan det kan man tänka för sig själv. Sen kan jag ju också välja hur jag tolkar det hon sa. Sa hon det kanske för att hon ville mig väl och ville berätta att jag måste byta det ofta? Jag fick ju inte den känslan men det är ju som sagt lite upp till mig att välja tolkningen. Men nu ska jag inte tänka på det mer. 🙂
En sak till förresten. Vid blodprov i Kina säger de alltid att man ska trycka ett finger mot plåstret i fem minuter efter att blodprovet är klart. Har inte hört det alls här tror jag. Har du? Jag tror att det hjälper till för att undvika att få ett blodmärke efteråt så jag ska komma ihåg det nästa gång.
Nu ska jag ta bilen och åka till Bilia för att få en till nyckel, serviceboken och nya däck. Det var nämligen en bubbla på ett av vinterdäcken. Jag älskar bilen! (Tack igen älskling! 💓)
/Charlotte