För ett år sedan
Någon dag innan det var dags att åka in till BB.
På morgonen vid 06:00 åkte mamma och jag iväg till Östra. Med Thilda gick det väldigt snabbt och det trodde vi denna gången också. Jag hade fått känningar redan på natten och bland annat (mellan samtalen till BB) varit upp och tagit en dusch (och
rakat benen, så att de blev helt såriga visade det sig sen…) Onödigt kan man tycka så här i efterhand.
Mamma stöttade mig på bästa sätt, genom att bara finnas där. Precis så som jag önskat. ❤️
Pappa hjälpte till med att ta hand om Thilda. Inte nog med det så hjälpte mamma och pappa oss hemma både innan Tova var född och några veckor efter, tills Tom kom hem. Jag är evigt tacksam för det! Vi hade inte fixat det själva, tjejerna och jag.
Vi åkte in på morgonen den 27 oktober och jag trodde att lillasyster skulle komma den 27e. Men det tog sin tid, tre omgångar personal (barnmorskan som tog emot på morgonen var jättegullig och jag var ledsen att hon inte skulle vara kvar när bebisen
kom, men sen blev barnmorskorna bara bättre. Den sista var lite barsk, men väldigt bra! Tacksam för all personal!)
Mamma höll kontakt med omvärlden för oss.
Maten var såå god!
Och lyxbrickan när Tova väl tittade ut på natten, strax efter 01:00 den 28 oktober. Efter ryggmärgsbedövning och pådrivande dropp. Det var en pärs och jag är så tacksam att allt gick väl.
Jag fick duscha sen vi fick som tur var stanna båda två. Vi fick ett litet rum på samma avdelning och fick sova några timmar tillsammans alla tre. Mamma var superdupertrött och ingen av oss ville att hon skulle köra hem på natten. Sen åkte vi hem morgonen
efter. Vi längtade efter Thilda och Thilda efter oss.
En väldigt stolt, och fantastisk, storasyster!
Tacksamhet är ett ord som ofta återkommer i mitt huvud. ❤️
/Charlotte
Hej snygg blogg