McKinley Edwards Inn
Ett boende i min smak. Jag ringde till stället vi hade bokat rum på när vi var på väg i bilen på morgonen i fredags, för att fråga om det fanns möjlighet att checka in tidigt alternativt lämna in väskorna. Jag fick till svar att de skulle göra sitt bästa för att ha rummet klart. När vi kom vid halv ett var rummet klart (incheckning var egentligen först från klockan tre). När vi hade fått nyckeln fick vi en rundvandring i gemensamthetsytorna, där frukosten också skulle serveras dagen efter. Det var julpyntat och såå mysigt! Vilket första intryck!
Jag hade gärna suttit här med ett glas vin på kvällen. Men julmusik spelandes i högtalarna.
Mannen som ägde "Innet" (det var ju inte ett hotell utan ett "Inn", var heter det på svenska? Kanske pensionat?) var utbildad i service/hospitality i Europa och de gjorde verkligen ett bra jobb! Jag (som alltid är kritisk och kan hitta förbättringsmöjligheter) hittade inte något som kunde förbättras. Allt bra superbra!
Vi tog en lunch på en italiensk restaurang nere i byn när vi lämnat in väskorna på rummet. Ja, här är en bild på vårt rum förresten.
Det fanns micro och kyl så till middag/kvällsmat åt vi rester av pizzan som vi tog med oss från lunchen (tallrik fick vi låna från receptionen). Vin hade vi också med som vi drack i plastglas som fanns på rummet.
Men först lunch. Pizzan var faktiskt väldigt god! Vad jag inte kan med är när personalen på restauranger har vita kläder, som inte längre är vita. Smutsvita. Det tycker jag inte är ok. Men pizzan var som sagt väldigt god. Det roliga var att det var en italiensk restaurang, men personalen/ägarna var från Spanien.
Vi gick en liten sväng efter lunchen.
Tova vill inte gärna stå still och vara med på bild. Mer vild än tam!
Sen åkte vi hem och vilade lite inför tågturen. Tjejerna bytte om till pyjamas (för det har barnen som åker Polar express-tåget i filmen).
Vi hade lite tid innan och kikade runt och gick in på tåg-museet. '
Många vuxna hade också pyjamas och vissa hade även morgonrock.
På vårt bord låg det choklad, en påse och guldbiljetter (och servetter) när vi kom på tåget.
När tåget rullade iväg fick vi varm choklad. Den var såå god! Muggarna fick vi ta med oss hem sen.
Det får bli våra julaftonsmuggar.
Servitriserna showade lite, och läste boken.
Thilda var med och dansade.
Guldbiljetten klipptes, precis som i filmen.
Sen kom vi fram till nordpolen och där var tomten. Tåget stannade och tomten hoppade på tåget. 
Sen försvann tomten. En kille kom jagandes förbi och sa att han hade tappat bort tomten.
Men sen kom tomten fram igen och kom och hälsade på alla barn. Alla (även vuxna) fick en jättefin bjällra.
Tomten trodde att Tova var "lillebror" och Thilda fick säga att "det är min syster". Tomten kände sig lite dum... vi borde klä Tova bara i rosa kanske.
Efter 1h och 15 min kom vi tillbaka till stationen och turen var slut.
Jag tog förresten en bild på kartan, men först när vi kommit en bit på väg. Det tog ca 4,5h totalt.
En väldigt lyckad resa!
En annan gång, när det är varmare, kan man komma tillbaka och även vandra i skogen. Men det känns nog som att vi har sett det nu, och det finns så många andra ställen att uppleva. Vad som är helt säkert är att vi skulle bo på samma ställe om vi kom tillbaka!
/Charlotte