Mycket man ska lära sig
Under tiden Thilda var i skolan har en kompis ringt och frågat om de kan leka och en annan har ringt på dörren, två gånger. Thilda pratade med den första redan igår om att leka idag. När Thilda kom hem fick hon lite mellanmål och vila i soffan. Sen fick hon ringa tjejen. Det var inte helt lätt. "Vad ska jag säga?" "Men tänk om jag glömmer". Thilda ville gärna leka här idag, och visa huset för tjejen har inte varit här tidigare. Första gången hon ringde så glömde hon presentera sig och sen så sa tjejen till Thilda "kan du komma hit och leka". Thilda svarade ok och la på luren. Jag frågade henne om hon inte ville vara här och leka och det ville hon ju... Hon fick ringa igen och vi planerade innan vad hon skulle säga och svara på eventuella frågor. Det gick bättre och de bestämde att tjejen skulle komma hit och att de skulle leka hos henne imorgon.
Det är som sagt inte lätt, men man måste ju öva för att bli bättre.
Tjejen, och hennes ayi, kom efter tjugo minuter. Jag blev lite förvånad och visste inte riktigt hur jag skulle hantera det, att ayin var med. Ska jag bjuda in henne på "kaffe" eller hur gör man? Hon följde i alla fall med tjejerna upp till Thildas rum och sen lekte hon nog lite med dem. Men det var ganska högljud lek. Efter en halvtimma kom kompisen snabbt ner och Thilda sprang efter och frågade varför hon skulle gå och vad som hade hänt. Tjejen svarade inte. Jag försökte också, gick ner på huk och frågade vad som hade hänt. Thilda förstod ingenting och inte vi andra heller. Tjejen ville bara hem och sa till ayin att de skulle gå. Hon sa inte ens hej då eller något, till någon av oss. Ayin sa "sorry, sorry". Jag har frågat Thilda men det verkar som att hon faktiskt inte förstår varför. De hade visst bråkat lite om någon leksak men det var en stund tidigare. Jobbigt när man inte ens kan prata om det, svårt att reda ut det då. Thilda blev ledsen. Det blir ingen lek imorgon i alla fall...
Klockan är halv tio och jag har precis löst en stor del av vårt grupparbete. Sifforrna gick till slut ihop. Nu ska jag gå upp och läsa nöjesläsning med gott samvete.
/Charlotte