skarlet.blogg.se

Thilda är också ett bra stöd, så omtänksam! Igår kväll när vi pärlade sa hon "mamma, tänk inte på operationen imorgon. Tänk istället på när vi pärlade." Hon är så go, full av kärlek som sagt tidigare. 

Påbörjade inlägget innan operationen. Men sen gick det fort och jag fick lämna bort mobilen. En security-kille kom och hämtade mina värdesaker. Mobil, pass och min portmonnä. De tog ut pengarna och räknade dem. 

Det var inte många ord som uttalades på engelska. Nästan bara läkaren som pratade engelska. En sköterska tog fram en rakapparat och rakade bort allt "där nere". Spännande upplevelse. (Jag har inte orkat bry mig...)

Sen tog de mina glasögon och lämnade på rummet innan vi åkte till operation. Lite obehagligt att inte se något så jag blundade. Jag fick nålen i andra handleden och det gick bättre än sist. Fick medicin för att "relax" och då kändes allt bättre. Sen gick det snabbt och när jag vaknade undrade jag om faktiskt allt var över redan. Låg kvar ett tag för observation innan någon körde mig till mitt rum. 

Där fick jag ligga. Och ligga. En sköterska kom med en flaska vatten och en juice efter en stund. Tror att det var klockan 10:00 för det stod mitt namn, rum och 10h på flaskan. Drack och sen somnade jag om. Och låg. Och låg. Hände ingenting. Hade ingen klocka för att se tiden. Började få huvudvärk. Jag hade fått en pinkod till den fina platt-TVn men ingen fjärris. Till slut ringde jag på klockan för att gå på toaletten. Sköterskan kom och ville gå och hämta ett bäcken (så heter det väl?), hon var helt chockad över att jag faktiskt ville gå på toaletten. Sen bad jag om min mobil och insåg att klockan nästan var 13:00. 

Läkaren kom lite senare och var positiv. Skönt! Jag skulle få mat och sen gå hem. Nu har jag ätit och det var gott. Kall tomatsoppa (gazpacho?), fisk och grönsaker, bröd, vatten och efterrätt. Inte illa. Sitter kvar lite i soffan för att se att det inte är några problem. Tom och Thilda är på väg för att  hämta mig. 

Tack för ert stöd! ❤️❤️❤️

/Charlotte