Salinas

Vi hade fått tips om salttåget som avgår från centrala Torrevieja, både från pappas kusin och från Facebook-grupperna. Det lät väldigt roligt och spännande. Speciellt eftersom Thilda och jag lånade en bok på biblioteket innan sommarlovet som handlade just om hur man gör salt. Vi åkte tidigt till stan för att hinna till banken innan och hämta Toms nya bankkort. Det gick jätte bra och vi var klara i god tid innan 10:00 då första avgången var. 
 
 
 
Det tog 10-15 min att åka till Salinas och där hoppade en guide på tåget. Tåget stannade lite längre in på området och vi fick följa med guiden på en rundtur på området. Hon berättade stolt att Spanien är världens tredje största producent av salt. Mexiko är nummer ett men jag förstod inte vem som är nummer två. De plockar upp saltet, för hand (alltså inte med maskin), från botten av saltsjön. Tre gånger per dygn. 
 
 
 
 
 
 
Utsikten från saltberget, som de kallade det. 
 
Killen i bakgrunden var journalist och gick runt med kameran och pratade (på engelska) hela tiden. Han var faktiskt ganska arrogant mot guiden. Han hade verkligen talets gåva i alla fall. 
 
Thilda plockade salt.
 
 
Turen tog en timma. Det var verkligen lyckat. 
 
När vi kom tillbaka till Torrevieja gick vi en sväng längs stranpromenaden, Torreviejas strandpromenad är väldigt vacker tycker jag.
 
Många människor, och parasoll, på stränderna blir det. 
 
Sen åkte vi till Rosvall's som vi hört talas om, en svensk restaurang i Torrevieja. Men vi var där klockan tolv och de öppnade inte förrän ett. Då åkte vi till en matvarubutik med skandinaviska varor, en kort bit bort. De har allt som jag saknat! Inte billigt men ändå trevligt att veta att man kan få tag på allt. Havregryn och marinad är det vi saknat mest. Men ingredienser till bakning också insåg jag när vi skulle baka till Thildas födelsedag.
 
 
 
 
Mamma och pappa började prata med ett svenskt par i affären. De berättade att vi skulle till Rosvall's och paret rekommenderade då ett annat stället - Svensken på hörnet. Vi följde efter dem dit och det slutade med att vi åt lunch där tillsammans. De var 83 år och hade flyttat hit för femton år sedan. Trevligt! Och gott. Jag åt fisk, Thilda åt pannkakor, mamma och pappa åt köttbullar.
 
På väg hem hamnade vi på en annan matvarubutik på samma tema. De hade ännu mer!
 
 
 
Köpte ingen choklad alls. Men Kvikk lunsj påminner mig så mycket om fjällen. 
 
Sedan åkte vi hem men vi åkte vägen om Swetec för att betala installationen av ventilationen. 
Det blev ventialtion istället för en ny soffgrupp till solterassen. 
 
Thilda frisserade mamma och pappa i poolen på eftermiddagen. Hon ville absolut att vi skulle ta en bild. 
 
 
Nä, nu ska Thilda och jag gå till poolen. 
 
/Charlotte

Kommentera här: