En intensiv helg
Igår var vi hemma strax innan klockan sex, efter Thildas kung fu. Agneta kom på middag och vi hade en trevlig kväll!
Imorse hann vi bara äta frukost för att sen gå till Thildas fotbollsträning. Idag var hon kittad för fotboll.
Hennes kompis var inte med så hon var inte lika taggad som sist. Men i slutet av lektionen hade hon skaffat sig en ny kompis och de lekte på lekplatsen i 45 minuter till efter lektionen. Kul! De sa att de skulle leka nästa lördag också.
Vi kom hem lagom till Thildas läslektion. Det visade sig dock att läraren hade glömt att vi ändrat tiden för dagejns lektion och hade redan gått hemifrån. Så nu fick vi bokat om till imorgon klockan nio.
En kompis ringde till Thilda och Thilda frågade mig om hon kunde leka. Jag sa "ja". Kompisen frågade dock inte om de kunde leka utan hon frågade om hon, och en tjej till, kunde få ägg av Thilda. Det är ägg som man lägger i vatten som sedan blir dinosaurier. (De har redan fått 2 var, eller den ena tjejen ett och den andra två.) Jag har sagt nej redan innan för jag vill inte att de bara ska komma hit för att få ägg eller fika. Sist när den ena tjejen kom tjatade hon först om ägg, när jag sa nej började hon tjata om att hon ville ha fika. Inte "could we please have a snack" utan "I want icecream". I alla fall, efter att Thilda sagt till tjejen i telefonen idag att hennes mamma sa att hon inte fick lämna några fler ägg så sa tjejen bara hej då. Jag blir jätteldsen och arg... vilka "kompisar"?! Det roliga är att tjejen som tjatade om ägg och glass här sist sa också "du måste lova att jag får komma på ditt kalas". Hmmm. En av tjejerna har ringt två kvällar denna veckan strax innan 19:00 på kvällen och frågat om de skulle leka (hon är ett år yngre än Thilda) Det är antagligen då hon lekt klart med de andra. Så trist att vara "sista alternativet". Då har vi ätit middag och förberett för läggdags så det har inte blivit någon lek.
Thilda har ett jätteroligt kalas att se fram emot idag hos grannpojken. Tur det! ❤
Tack, nu fick jag pratat av mig lite. Barn är inte alltid snälla... Inte Thilda heller såklart, men därför det är så viktigt att finnas där nära och hela tiden coacha.
De andra tre tjejerna är större delen av tiden med sina ayis. (Inget fel på dem (jättegulliga) men de är inte föräldrar.) Barnen ska ju faktiskt lära sig allt i livet och det är viktigt att finnas där och observera och försöka berätta hur de ska hantera situationer. Inte lätt!
Ha en härlig lördag!
/Charlotte