Mindre än en vecka kvar

Det är väl lite som att vara gravid. Det ska vara lite jobbigt på slutet för att man ska längta lite extra efter det där som också är lite "jobbigt". Att föda barn i det gravida fallet, men att lämna ett fantastisk ställe och underbara vänner, i vårt fall. Missförstå mig inte, för det är vi som har valt att åka hem till Sverige. I ärlighets namn så är 90% bättre här skola, aktiviteter, vädret, enkelheten med mycket etc), och 10% är bättre i Sverige. Men de 10% är nära och kära, så vågskålen väger ändå över åt det hållet! Tveklöst! ❤️

(null)
 
Vi lämnar bland annat detta fantastiska ställe. När Thilda hade sin sista lektion förra fredagen sa läraren, Master Manquin, att Thilda är "one in a billion" och att de kommer sakna henne, och Tova, väldigt mycket. Det är ömsesidigt, då de har varit så nära "familj" man kan komma. Vi har varit där 2-4 eftermiddagar i veckan, 45 minuter - 2,5h varje gång. 

Vi har haft fullt upp nu ett tag med flytten. Det är helt galet hur det kan vara sååå mycket att göra, även om man får hjälp med att flyttpacka. Men nu börjar det ändå närma sig klart. När containern är packad imorgon, ska huset städas (onsdag och vi får hjälp med det), sen måste vi se till att huset är iordning (ev målning osv) sen ska vi gå igenom det med property managern på torsdag morgon. Sen, på torsdag, ska vi fixa bilarna för att lämna in dem vid Toms jobb, på torsdag eftermiddag. Vi får skjuts till hotellet av en kollega, sen får vi skjuts av några vänner till flygplatsen på fredag. På lördag förmiddag landar vi i Göteborg, om allt går enligt plan. Det vet man ju aldrig. 

Ledsen för att jag inte har fler bilder men bloggen ville inte alls ladda in bilder idag. 

/Charlotte 
 

 




Kommentarer:

1 Farsgubben:

Vi väntar med öppna armar :)

Kommentera här: